Jag fick en dipp i alla fall efter dos 2. Efter exakt 4 dagar kom smällen. Mådde lite illa men allt omkring mig var som i en mardröm. Allt var stort, otäckt, skrämmande, ja det går nästan inte att beskriva. Allt var så surrealistisk och jag var på riktigt rädd. Trodde jag höll på att bli helt galen! Efter en lång natt med konstiga förnimmelser och drömmar var jag helt däckad dagen efter. Låg mest och orkade faktiskt ingenting. Sakta men säkert kommer ju krafterna och lusten att leva efter ett par dagar igen. Idag måndag var en sådan dag så jag tog med hundarna ut i skogen. Underbart skönt med frisk luft och se skogen som nu sakta går in i höstfärger. Det är min årstid! Jag älskar hösten med bär, svamp och alla vackra färger. Men jag gick lite för långt…………… Helt plötsligt slog tröttheten ut mig som ett brev på posten. Herregud, hur skulle jag orka ta mig hem? Kan ärligt säga att jag plågade mig hem på ren envishet och landade i fåtöljen när jag kom in igen och somnade på stört! Min man blev jätterädd och började undra vad som hänt, men jag bad bara att få vila en stund innan jag förklarade. Som sagt, jag somnade en stund och det blev inte mycket mer gjort under dagtid idag. Men nu i kväll känns det bättre igen, så jag har bakat lite. Om orken finns kvar i morgon ska jag nog baka lite bullar.